Ekonomin sätter stopp – Nu riskerar Sveriges lantbruk att dö ut

Sveriges framtida matförsörjning hotas när allt färre unga kan ta över landets lantbruk. Om de äldre lantbrukarna tvingas lägga ner utan en efterträdare riskerar Sveriges lantbruksproduktion att dö ut.

När Tobias Axelsson tog över gården där han växte upp blev generationsskiftet en verklighet. För andra unga som drömmer om ett eget lantbruk kan vägen dit vara betydligt svårare.

Tobias hade länge vetat att han skulle ta över gården. När han väl gjorde det var det inte själva vardagen på gården som förändrades mest. Den största skillnaden var ansvaret.

– Det handlar ju om så stora summor. Att ha kapital för att komma igång, säger Tobias.

Tobias menar att det kan vara svårt för unga att ta över ett lantbruk eftersom det krävs stora ekonomiska resurser. Förutom själva gården kan maskiner, investeringar, mark och andra tillgångar behöva finansieras. Ett generationsskifte kan också innebära att andra familjemedlemmar behöver köpas ut från gården innan man ensam kan ta över.

– Jag tror definitivt att den ekonomiska delen är en bromskloss för att fler unga får möjligheten att ta över och driva eget lantbruk, säger Tobias.

Få har en efterträdare klar

Frågan om vem som ska ta över Sveriges lantbruk blir aktuell när många av dagens lantbrukare närmar sig slutet av sitt yrkesliv. I Jordbruksverkets undersökning ”Generationsväxling 2026” svarade ungefär hälften av de tillfrågade att de planerar att driva sitt lantbruk i högst fem år till, innan de går i pension.

Endast en fjärdedel av jordbruksföretagarna mellan 60 och 80 år svarade att de har en efterträdare klar som ska ta över jordbruksdriften. Undersökningen skickades till 2 013 jordbruksföretag som drivs som enskild firma och har en huvudbrukare mellan 60 och 80 år.

Samtidigt uppgav drygt en tredjedel av de tillfrågade att jordbrukets lönsamhet är ett hinder för en framtida överlåtelse av lantbruk. En femtedel uppgav att finansiering därefter är det vanligaste hindret.
Om Sveriges gårdar tillslut står utan efterträdare och tvingas lägga ner så hotas grunden för den svenska produktionen av lokala varor att försvinna helt och att åkermark på grund av detta lämnas obrukad.

Bland de jordbruksföretagare som redan har en efterträdare klar finns nästan nio av tio av dessa efterträdare inom familjen till huvudbrukaren. Majoriteten av efterträdarna är under 40 år och sju av tio av dessa jobbar redan med jordbruk idag.
För Tobias blev generationsskiftet möjligt, men han beskriver kapitalet som en av de största utmaningarna.

Ekonomin styr framtiden

En annan ung person som vill in i branschen är Axel Karlsson. Han planerar att bli lantbrukare i framtiden och ser flera anledningar till att fortsätta inom jordbruket.

– Det är kul och det behövs. Alla behöver ju mat. Så är det ju, säger Axel.

Axel jobbar idag på en gård med både verksamhet inom mjölk- och köttproduktion. Han tror att ekonomin är den faktor som har störst betydelse för framtiden.

– Det är det ekonomiska. Det är det som styr, säger Axel.

Han beskriver samtidigt jordbrukets ekonomiska utveckling som svår att förutsäga. Inflation och omvärldsläget kan påverka förutsättningarna, men han upplever att utvecklingen rent ekonomiskt just nu går åt rätt håll.

Nästa generation möter ny teknik

Generationsskiftet handlar inte bara om vem som ska ta över gårdarna. Det handlar också om vilket lantbruk nästa generation tar över.

På Elmia Lantbruk i Jönköping som arrangeras den 14–16 oktober står nästa generations lantbruk i fokus. Årets tema för mässan är ”Nästa generations lantbruk” och både Tobias och Axel planerar att besöka Elmia. Carolina Axelsson som ansvarar för mässan beskriver generationsskiftet som en viktig fråga för branschen.

– Vi står inför ett stort generationsskifte i branschen, säger Carolina.

Hon menar att lönsamheten är en förutsättning för att lantbrukare ska kunna investera, utveckla verksamheten och genomföra generationsskiften. Tekniken är samtidigt en allt större del av lantbruket. Axel berättar om mjölkrobotar där lantbrukaren kan följa information om kossorna via en dator och om traktorer som använder GPS.

På Elmia lyfts också utvecklingen inom bland annat AI, sensorer och autonoma maskiner. Carolina beskriver hur teknik redan används i produktionen, som exempelvis för att mäta förhållanden i marken och effektivisera jobbet.

För Axel handlar den tekniska utvecklingen framför allt om att göra jobbet för bonden så effektivt som möjligt.

En oviss framtid för svenskt lantbruk

Jordbruksverkets rapport visar att mer än hälften av de äldre lantbrukarna planerar att lämna över sina gårdar inom fem år. Viljan hos den yngre generationen finns där, men om inte de ekonomiska villkoren förbättras riskerar drömmen om ett eget lantbruk att stanna vid just en dröm och att Sveriges lantbruk läggs ner, en efter en.